Hade det inte varit för mina underbara hästar och mitt otroliga intresse för hoppning, hade jag aldrig hållit på med hästar. Häst människor kan vara några av dem mest elaka, egoistiska och mest krävande människor som finns. Det finns minst 100 olika saker du kan nämna om en häst människa.

 

Går man ut på en ponny tävling tillexempel så är det så här "Mitt barn är bättre än ditt, Mitt barn ska ha allt det senaste (Märkes kläder) , Våran ponny är bäst" och så vidare. Går det dåligt så skyller man på hästen, eller så hör man föräldrar som skriker på barnet för att den inte gjort så vidare bra ifrån sig på just den tävlingen. Det kan också va barn som är otroligt bortskämda och skriker på sina föräldrar utan anledning. Det blir en tråkig stämning för alla människor runt omkring.

 

Det värsta är nog Avundsjukan. Om det går bra för någon annan så kan man aldrig vara glad för någon annan skull. Utan det ska va "jaha, det var hästens förtjänst" eller "det var inget bra motstånd". Med motstånd menar jag att dem som tävlar just den dagen. Men då undrar jag, vad är ett bra motstånd? För jag menar även om man kanske hade tävlat i samma klass om "roffe", (exempelvis) så kan det fortfarande vara så att han välter ett hinder och du vinner. Blir han plötsligt ett dålig motstånd då? Alla ryttare är bra på sitt sätt. Sen att vi rider olika gör bara varje ryttare unik tycker jag. Min poäng är att alla ryttare är ett värdigt motstånd trots att dem inte har ett "namn" så att säga.

 

Varför kan man inte göra häst världen till ett bra ställe och vara glad för andras framgångar. Vem vet nästa gång kanske det går bra för dig. Sen detta med att man skyller på hästen. Det är väll aldrig hästens fel egentligen. Det är du som anmäler den till tävlingen för att du vill ha ut den. Jag anmäler z till tävlingar för att få rutin och just nu petar hon lite bommar, men det är ju bara för att hon är väldigt grön och vi inte riktigt har hittat precis hur jag ska rida henne. Jag skulle aldrig få för mig att skylla ett pet på henne. Du anmäler ju hästen för att du som ryttare bestämmer att den är redo. Men då får man ju ta med sig att hästen ena dagen kan få med sig en bom av olika anledningar, men en annan dag få en felfri runda..

 

Nu när jag börjat tävla för storhästar märker man storskillnad på folk. När jag var på ribban och tävlade kom det fram minst 5 personer och kommenterade hur snygg min kavaj var. När jag var och tävlade Lexus i sydslätten fick jag knappt över han på ett ända hinder på framhoppningen, sen ville han inte gå fram till första hindret på banan, men jag fick över honom och red resten av banan felfritt. Det kom fram en äldre dam och sa "bra ridit, inte lätt med stora hästar, bra kämpat". Jag uppskattar sådan jätte mycket och tycker det är jätte kul att folk kan vara så proffsiga.

 

Jag önskar att alla kan vara likadana som dessa människor. Allting hade blivit mycket roligare. Avundsjuka och bittra minner är inget kul alls. Ingen mår bra av det.

 

Lite rörigt kände jag att det blev. Men jag hoppas ni förstår min poäng.