Du är en ängel nu.

 

Det var inte lättaste uppgiften att säga hejdå till dig igår.. Allting var bra klockan 6. vid 8 började allting och du började bete dig konstigt. Vi hade badad dig precis innan så du hade stått inne och torkat. Jag släppte ut dig precis efter 8 och du rullade direkt. Jag tänkte inte så mycket på det med tanke på att alla hästar rullar sig. Det var när dem andra hästarna sprang fram till dig i panik och ställde sig precis hos dig jag märkte att något var fel..

 

Du reste dig upp, men la dig snabbt igen. Jag gick in för att be mamma om hjälp.. Hon tänkte nog att jag överreagerade och tog god tid på sig att komma ut. Jag fick springa in en gång till för när jag kom ut låg du alldeles stilla. Mamma kom ut och du låg helt blixt stilla i hagen.. Första jag tänkte var att du kommer dö, just där på marken. Vi fick upp dig på bena och gick in i stallet för att ta tempen. 36.6 hade du vilket är lite undertemp. Men vi vet ju faktiskt inte vad din vanliga temp va? Jag tänkte, vi har tagit död på hästen för att vi badade honom..

 

Vi började gå med honom strax efter åtta. Mellan 9-10 började du skrika av smärta i magen och det såg ut som du försökte bajsa. Vi trodde vid detta laget att du hade kolik med tanke på att du hade små symtomer, du ville lägga dig ner och fick inte igång magen.

 

Vid halv 11 ringde  helsinborgsjukhus och bad om rådgivning. Dem tyckte jag skulle komma upp med honom eller ringa en distrikt veterinär. jag ringde till Flyinge, en kvinna svarade. Hon kom vid 12 tiden. 4- h sen allt började och vi hade gått med honom sen dess.

 

Hon tyckte att det var konstigt att det inte hade släppt och var bättre när det gått så många timmar. Hon lyssnade på ditt hjärta, och du hade tydlig blåsljud på hjärtat. Vi tog in dig för att ge dig smärtstillande för att hon skulle kolla bland dina tarmar. Hon gav dig så mycket hon bara kunde för varje gång hon stoppade in handen skrek du av smärta. ingen häst skulle reagerat på det på det viset du gjorde. Du hade ont.. det är inte vanligt att hästar visar smärta.  i vanliga fall brukar man kunna få in hela armen i hästen, men hon lyckades få in handen bara. Det var något som tog stopp. Hon hade själv aldrig varit med om detta och ringde kirurgerna för att höra om dem kunde veta var det var.

 

Dem kom fram till att det var antagligen var en förträngning på tarmen förmodligen pågrund av en tumör. Det fanns verkligen ingenting man kunde göra.